torsdag 16 juni 2005

Dikter (skrivna för läääääääänge sen)

Jag känner en ilning
Ett pirr
Nåt varmt
Som en stressad idiot
På tunnelbanan
Jo, jag är kär!

Månen

När den är skära viskar vi
När den är halv talar vi
När den är full skriker vi
När den är borta gör vi ingenting

Ketchup burning like a candle in your bum
Mustard tastes like piss on your tongue
Bread crunchy as a meal of skalls
Oh yes, the sausage is made from the devil´s balls

Är livet en isbit?

En isbit är kall
Det är vi när vi fryser
En isbit är genomskillnig
Som kroppen när vi gjort bort oss
En isbit är fyrkantig
Liksom vår mage när vi ätit för mycket
En isbit rinner i värmen
Är det motsatsen till när vi gråter
För något varmt om hjärtat?
Så varför skulle inte livet
Kunna vara en isbit?

Vart går vi sen?

Om allting skulle rulla i ultraspeed
Vad skulle det då lämna oss
Jorden skulle rulla så fort
Att vi inte hann springa till brevlådan
Om vi inte vore elitlöpare
Månen skulle snurra så fort
Att vi såg den varva jorden
1 miljon gånger per dag
alla bilar skulle åka
jorden runt på 1 minut
och en människas snurriga
tankar skulle döda en

Tågfantasin

Så mycket man ser på 20 minuter
Så mycket man skulle se på en dag
2000 mörka tunnlar
3 bebisar ätandes bananer
2 killar halka på perrongen
några sittandes skaka på benen
10 000 metrotidningar
10 förbipasserande X2000 tåg
13 brevlådor (gula)
en massa gröna träd
och miljontals hus
och en sak till:
en som är hemlig,
som bara en passagerare
under 1 dag får bestämma
en fantasi, en tågfantasi

Midsommardagen i bakfyllans glada anda…

En dag av regn, kyla och hutter
Kunde man bli mer butter
När John Polman sa
Att regn på midsommar ska det va
Men när vi kom dit efter stor prestation
Blev det en helt annan situation
Det var inte bara månen som var full
För vi själva ramlade nästan omkull
Mat och goda grillspett
Fast det kunde varit mera hett
Glada människor runt midsommarstång
Nu var festen äntligen igång
Vi båda band av blommor en krans
Och med få fick vi till lite dans
I fin natur med kobbar och skär
Måhända detta var en bra tid att bli kär
Pojkar blev plötsligt villiga och söta
Och lite gos blev det fast vi var blöta
Romantik på en brygga
Tills vi blev bitna av en mygga
Sen sov vi under bar himmel
Fast det av mygg var ett himla vimmel
I kall, blöt sovsäck låg vi gömda
Och längtade efter skor som var glömda
Sov en tre timmar bakfull och trött
Och när vi vaknade var allting fortfarande blött
Men trots allt var midsommar kul ändå
Även fast Karin fick blåsa på sin tå
För går man vilse bland kobbar och skär
Är det lätt hänt att man blir lite kär

Dikt skriven till Karin 21 juni –97

Inga kommentarer: