Iron Maiden

Ikväll blir det Iron Maiden på Ullevi. Hoppas de spelar de gamla låtarna som är mina favoriter! :) Men först grillning med gänget hemma hos Åsa! Trevlig Helg allihop!

Veronica Maggio

Idag laddar jag upp med Veronica Maggios grymt bra skiva "Satan i Gatan", jag ska nämligen se henne på Liseberg ikväll kl 20.00.

Mina favoritlåtar är

Satan i gatan

Välkommen in

Jag kommer

Snälla bli min

John Lennon

Idag skulle John Lennon fyllt 70 år om inte han blev ihjälskjuten av Mark David Chapman 1980. 2010 är verkligen ett Beatlesår i flera bemärkelser. Det var 50 år sedan bandet bildades, 40 år sedan bandet splittrades, 70 år sedan John Lennon föddes och 30 år sedan han blev mördad. Från och med lördag till den 9:e december (då han blev mördad) händer det en massa kul grejer i Liverpool. jag önskar att man kunde ta sig dit.

Till och med Google hyllar Lennon med att klämma dit två snygga logos + animation på startsidan. Snyggaste Googlelogon ever! :)

Kulturnatta!

Ikväll börjar kulturnatta i Göteborg och jag har kollat in lite grejer som jag skulle vilja hinna med. Men vi får se hur mycket som hinns med, samt vad de andra i sällskapet vill se.

KroppoPop – en skön hyllning till våra kroppar.
Klockan 18.40 börjar nedräkningen som kommer att avfyra en raket rakt ut i film- och musikrymden och inleda Kulturnatta med värme och lust. I ett av Göteborgs vackraste stadsrum, gården Magasinsgatan 17, har scenkonstnärerna Charlie och Christine Åström från Studio Oscuro, skapat Kulturnattas invigning. En meditativ, mjuk och spektakulär upplevelse på årets tema, KROPP. På huskropparna visas svartvita suggestiva och gigantiska projektioner ackompanjerade av Göteborgs Indiekör som med sitt unika sound framför låtar av bland andra Robyn och The Smiths. Kvällens konferencier är Phax Ahamada, legendarisk breakdansare. Dessutom bjuder Da Matteo på rykande färskt kaffe .

Kören Rabalder - Rabalder ger En Himla Kropp
Välkommen till En Himla Kropp - en garagespelning som pumpar av kött, blod och hjärta. Vi kastar oss handlöst mellan Hellström, Thåström, Pärt med flera. Fritt inträde! Garaget, Magasinsgastan 21, 19:15-20:15

Röhsska museet
Röhsskas Tatueringsverkstad 19:00-23:00
Modeworkshop 19:00-23:00
Kropp genom mode och designhistoria 20:00 , 21:00
Body art med Body Builders 20:00-22:00

SEISÚN - Traditional Irish Music Session
The Flying Barrel, Kristinelundsg. 3 19:30-23:00

FilmFabriken i samverkan med ABF
En happening med kortfilm, sång, poesi, musik och gestaltning. Bar.
Järntorget 8 19:00-23:00

Dirty Records - Anders Eriksson & Americana Groove
Anders Eriksson är sångare, gitarrist och låtskrivare som i en del av sina låtar tar upp de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina. Låten "One Body" från hans CD "Music For Freedom" handlar om att samarbeta som "EN kropp" för att få stopp på förtryck. Det bjuds på låtar från CD:n, lite covers samt även nyskrivet material. Tillsammans med Jens Ericson (trummor, sång), Magnus Eliasson (bas) och Janne Jonsson (steel guitar) framför Anders sina låtar i en skön blandning av rock, själfull pop och Americana. Andra Långgatan 4A 19:00-20:30

Ladyfest Göteborg - Quiz After Work med Ladyfest Göteborg
"Det blir kluriga kulturella frågor och andra frågor, det blir häng, det blir gott sällskap och det blir en alldeles strålande inledning på både helgen och hösten. Ladyfest Göteborg är arrangören som verkar för en jämställd konst- och kultursfär. Vi arrangerar och diskuterar, bokar band, fixar fest, åker på turné, DJ:ar och samarbetar. Publik, Andra Långgatan 20 19:00-23:30

House of Win-Win - Serier, Club Bingo, café, skön musik, soffor och schysst häng
"Kreatörs och arrangörs-arenan" House of Win-Win passar under Kulturnatta 2010, genom några av sina aktörer, på att arrangera och vara en del av den internationella 24 hour comic-day, ett serietecknar-maraton! På scenen 21.30-23 också improvisationsteater och Club Bingo i Improverkets regi! Även animerad film på bioduken, workshops och fanzine-försäljning! Som vanligt bjuder House of Win-Win på café, skön musik, soffor och schysst häng i schyssta miljöer! Tredje Långgatan 13b! 19:00-23:00

Mitt Andra Hem - Invigningsfest för Oktoberfestival
Invigningsfest för Oktoberfestival med livemusik, dj etc. Först börjar kvällen med bandet som får vilken sengångare att börja röra på höfterna, här är lite info: "Fred på jorden är en rörelse, en musikalisk ormgrop, som har sitt ursprung i 60- och 70-tals proggen. Utöver ursprunget är det svårt att sätta någon etikett på skapandet. Vi är en ny rörelse. Ett tema som funnits med ända sedan början är att alla ska få vara med. Temat präglar självklart också musiken. Patti Smith möter Svenska Akademin möter spritvänster. Sedan fortsätter vi med att inviga Oktoberfestivalen i München med tysk mat, dryck, musik och självfallet utklädsel. Går inte att bli mer kulturell än detta! Andra Långgatan 31 18:00-01:00

Låter som en hödjarkväll faktiskt! :)

Imperial State Electric

I somras fick jag ett nytt favoritband -  Imperial State Electric. Det är Nicke Andersson från Hellacopters nystartade band. Jag såg de på Sonisphere och på Way Out West i somras. Det är riktigt bra rock med lite Beatlesinfluenser vilket gillas och jättebra live - ett hett tips att lyssna på. Deras skiva finns på Spotify.

Beatlemania!

Nu har jag nätshoppat lite Beatles DVD's som jag länge velat ha men aldrig kommer mig för att köpa. Dessa är nu lagda som order på megastore.se.

Concert for George. En hel underbar konsert i Royal Albert Hall som hyllning till George Harrison. Jag har bara sett den en gång så det ska bli så kul att om den. Dessutom är min favorit Dhani Harrison med och spelat, Georges son.

Nästa DVD är filmen Help! Min brors VHS version har jag sett många gånger och nu är det ändå dags för en egen :)

Sist men inte minst så beställde jag filmen Backbeat. Det är egentligen inte med Beatles, men den handlar om Beatles tid i Hamburg innan de blev kända. En mycket bra film!!

Ser fram emot lite filmkväll i höst nu då :)

The Cavern Beatles

Igår var vi och såg The Cavern Beatles spela på biografen Draken och vilken konsert! De är verkligen proffsiga i både spel och sång och jag är superimponerad. Det var mestadels medelålders där, men ett gäng dansanta ungdomar som livade upp stämningen fanns också.

De började att spela gamla låtar från Caverntiden för att sedan gå vidare med kostymbyte till Sgt Peppertiden och avslutningsvis lite mer 70-talsinpirerat med The White Album och Let it Be albumet. Här är lite bilder från kvällen.

Första Caverntiden med finfina 60-talskostymer!

Andra ombytet med Sgt Pepperjackor

Sista ombytet som representerar Beatles sista tid

Jag har massor av Beatleslåtar i huvudet nu och blir grymt sugen på att gå igenom min gitarrbok med alla Beatleslåtar igen :)

The Beatles!

Ikväll ska jag gå och se The Beatles! Ja, i alla fall så nära man kan komma, nämligen världens största The Beatles cover band The Cavern Beatles. De spelar på Draken kl 19.30 och jag ska låtsas att det är 1963 och att jag ser riktiga The Beatles. Det kan bli riktigt hysteriskt ;) Undra hur jag ska klä mig? :)

Häng på vetja :)

MusikQuiz på Trädgår'n ikväll!

Ikväll blir det Musikquiz och mat/dryck på Trädgår'n med jobbet. Det skall bli himla nice, hoppas det blir mycket popfrågor :)

Mina bästa konsertminnen!

Jag satt och funderade på alla konserter som jag gått på genom åren och det blir ganska många. Jag har ju faktiskt sett många av mina allra största idoler ändå! Några som dock satt sina spår extra är följande:

New Kids on the Block (Globen -88)

Brainpool (Gröna Lund -95)

Supergrass (Studion Stockholm -95?/Roskilde -97)

12 timmar 70-tal (Kristinebergs IP -96, för ynka 350 kr!!!)

Boney M, Gloria Gaynor Björn Skifs och Blåblues, Harpo, The Kinks, Nationalteaterns Rockorkester, Nazareth, Pugh Rogefeldt, Sister Sledge, Gilbert O'Sullivan, Uriah Heep, Van Morrison.

The Who (performing Quadrophenia, Earls Court/London – 96)

Björk (Fryshuset -97?, Vattenfestivalen -98)

Beck (Roskilde -97)

Doktor Kosmos (StjärnJerry Teater i Vasastan -97)

Black Sabbath (Roskilde -98)

Kraftwerk (Roskilde -98)

Lee Hazelwood (Lollipopfestivalen -98)

Kenta Gustafsson (Restaurangernas dag, Kungsträdgården -98)

Hansson & Karlsson (Nalen -98)

Madonna (Drowned World Tour Barcelona -01)

Björn Skifs (Eriksberghallen -04)

Mikael Ramel (Big Ben pub Stockholm -05)

Jojje Wadenius (Mosebacke -05)

The Rolling Stones (Ullevi -07)

Och fler blir det... :)

Recension – Musikbeskrivning av Pink Floyds ”Atom Heart Mother” (1970)

Atom Heart Mother är ett 23:51 minuter långt experimentellt orkesterarrangemang som består utav sex sammanhängande teman. Varje tema ger en egen unik tillfredställelse där det bästa från varje tema tas vara på och återkommer genom låten som en helhet. Låten är ett vackert stycke med inslag av bluesiga gitarrer, psykedeliska strukturer och det mäktiga alstret av en orkester. Denna skiva representerar en evolution, en ny cykel i Pink Floyds musik. De har tagit sina psykedeliska idéer och förenat med klassiska instrument som trombon, horn, melotron, bas, fiol, en kör och några diskreta rocktendeser i gitarrsolo och lite trummor.

Låtens första tema är Father’s Stout som är ett myller av förbryllande bastoner i några oroliga sekunder innan blåsinstrumenten vräker in med en stagnerande känsla med tromboner och horn som leder oss in på en spännande resa. Det ryser i kroppen. Hysteriska trumpeter med fanfar sammansmälts ut i ett trippande, harmoniskt samspel av blås som tar oss vidare till den ståtliga temamelodin. Temats pampiga slagkraft gör en stark, mäktig och ett mod skapas. När fanfaren mynnar ut, tar ett motorljud med oss vidare på resan och vi förenas med det pampiga huvudarrangemanget i Breast Milky. Utmynningen sker i ett vackert fiolspel med en blippande orgel i ett glatt men tragiskt stycke. De mäktiga trummornas rytmer skapar ett tempo som får kroppen att ryckas med. Som en vinande fågel svävar bakgrundsljudet och kompletteras av ett gitarrsolo som stagnerar mer och mer explosivt och psykedeliskt. Fanfar, pamp, stålighet och en körs ökande stämma för oss framåt mot det genomgående, enorma, tills lugnet tar över.

Den söta kören i Mother Fore sjunger korta toner som låter hysteriskt brilliant. Musiken tar oss ner för backen och en fin kvinnlig stämma för oss sakta ner till en dröm nära havet, där vi sluts upp med kosmos och kliver in i en ny dimension av ljus. Kören är vacker, så vacker och harmonisk som får en nästan att somna för en sekund. Men höjdpunkten är crescendot med melotron och bas som spelar ledsamt i bakgrunden, mycket fridfullt och känslosamt. Kören förändras efter ett tag efter gitarrsolot och blir mer explosiv och psykedelisk, då den manliga basen kompletterar den kvinnliga stämman i ett lekande samspel. Den underbara melodin på fiol repeteras och expanderar in i hela orkestern och till slut förenas med strängar, horn och kör. Orgeln tar oss iväg på en märkligt avbrytande färd och man börjar känna lugnet igen.

Det känns som att en ny låt börjar i Funky Dung. Elpianos funkiga toner ackompanjeras av den dristade gitarren som gör ett intensivt försök att glänsa och den progressiva rocken spetsar det lunkade pianospelet. Denna del är konstigare i och med att kören återkommer med någon form av skattande och funderingar växer om det mer otäckt eller löjligväckande, ”Ratatika, tsssaa, raba tjaaa”. Carmina Burana associationer skapar skräck och sinnet börjar känna aningens obehag. Förvirringen är nu total. Men då kommer trummorna och nu känns det, att temat är på väg tillbaka. Pampigare än någonsin drar det iväg och flyger upp mot skyn och styrkan, glädjen och modet kommer tillbaka igen. En känsla av rikedom och lycka uppstår. Det pampiga stora stannar upp och glider sakta med vingarna ut och hamnar i en djup dvala. För en sekund tror man att cirkeln är sluten då Pink Floyd åter igen överraskar. Gnisslande ljud och en känsla av stress panorerar hela världsbilden och nu känns en närvaro, som inte funnits där tidigare. Ett skrik, ett eko, som jagar. Ett sjukt psykedeliskt eko skapar yrsel och en viss panikkänsla tar över den fysiska existensen. Något kommer emot, vi störtar. Ligger nu stendöd på marken. Plötsligt väcks vi av en fin melodi, ett igenkännande sorl av toner och fioler. Sakta vaknar sinnet till liv och nu känns det. Temat. Temat är här igen och ger kraft.

Det pampiga temat är tillbaka i Mind Your Throats Please. En otroligt konstig sektion följer med unika syntar, melotron och keyboard spel av Rick Wright. Lugnet i gitarren och trummorna går över till en sorglig melodi och det kaotiska slirandet återgår till en blandning av ångest och bitvis förväntan för något. Körernas stärkande eko med draghjälp från det pampiga temat i Remergence kämpar och drar fram igenom dunklet och visar rätt väg igen. Fiolens stämma skuttar vacker över orkestern där det sista trumspelet totalgör låtens slutliga klimax tillsammans med ett perfekt pampigt slut.

Atom Heart Mother är mer ett verk än en låt. Inte bara strukturen förändras, utan även sinnesstämningen. Den går från rädd till glad och det hela modifieras med körens ovanliga sångsätt i en värld av atmosfäriska och experimentella passager. Detta är en älska-hata situation och stycket måste höras för att skapa sig en egen uppfattning. Jag kan se detta stycke spelas på en grön klippa vid havet av en symfoniorkester, på mitt framtida bröllop, då vore lyckan total. Atom Heart Mother är ett praktexempel på 70-talets progressiva rock och är den mest konstnärliga platta Pink Floyd har gjort. Därför förtjänar den en hedersplats i denna genres historia.

I can get satisfaction

Rolling Stones konserten var fantastiskt bra och Mick Jagger överraskade med att prata imponerande mycket svenska till oss. Vilken enorm energi han har som 64-åring! Och fortfarande en snygg rockstjärna! Den uppblåsta tungan vill jag ha hängande från min balkong!!!

Finns det åldersgräns på pop?

artikel i GP 4/5 2007

Jag är för ung för det här...

Julfest med jobbet... *stön* tänker ni. Det bådar ju bara för katastrof och intriger. Jo, så kan det vara till viss del. I kvällens fall var det karaoken som tog över hela julfesten. Men varför är det alltid vissa, samma människor som ställer sig där och skrålar? Det är alltid de som inte kan sjunga som sjunger mest! Jag håller för öronen. De dominerar, de tar över, de vill synas och stå i centrum. De låter ingen annan komma fram. De spexar och det är kul i början. Efter 2 timmar av samma skrikande röster tröttnar jag. Jag går hem med onda, skärande öron, och med ett liggunderlag (!) rikare från tomtesäcken, oändligt trött. Jag är för ung för detta! Medelårders som skrålar i karaokemikrofoner, jag fyller 30 snart, men är såååååå ung. Så skönt att känna den känslan ändå. Jag har 15 år kvar tills jag skrålar i en karaokemikrofon på företagsjulfesten. Yippey! Nu ska jag sova! Godnatt!

Mina favoritBeatleslåtar

Ja hur lätt är det egentligen att sålla ut den allra bästa Beatles låten? Jag vill härmed säga att det vore en grovt brott! Det finns ingen låt som är den bästa. Däremot, går det att sålla fram några låtar som är bättre än andra, men det är inte heller lätt! Många faktorer spelar in: sinnesstämning, sönderspelade låtar, vilka som är roligast att spela på gitarr osv. Listan kan bli lång. Jag har ändå lyckats sålla ut de tjugo låtar som är mina favoritlåtar just NU. Jag behåller rätten att säga just NU. Det kan lika gärna ändras nästa vecka om så är. Detta är i alla fall vad jag kom fram till, utan inbördes ordning!

You Won't See Me (Rubber Soul)
Wait (Rubber Soul)
If I Fell (A Hard Day's Night)
Help! (Help)
You're Going To Lose That Girl (Help)
I Need You (Help)
Oh! Darling (Abbey Road)
I'm A Loser (Beatles For Sale)
I'll Follow The Sun (Beatles For Sale)
I'll be back (A hard days night)
Anna (Go With Him) (Please Please Me)
A Day In The Life (Sgt. Pepper's Lonely Heart Clubs Band)
While My Guitar Gently Weeps (The Beatles White Album)
Happiness Is A Warm Gun (The Beatles White Album)
Julia (The Beatles White Album)
Cry Baby Cry (The Beatles White Album)
All I've Got To Do (With The Beatles)
Till There Was You (With The Beatles)
You Really Got A Hold On Me (With The Beatles)
Revolution (1967-1970)

Lyssna och Njut! :)

Sena konserter va fan, jobbar inte alla imorgon?

Konsterter i all ära. Jag älskar konserter. Men varför, varför envisas alla artister och band alltid att börja spela så sent? Här står det insläpp kl 20, då kan man räkna minst en timme framåt och lite till. Men inte 4 timmar va?! Och när man dessutom ska upp och jobba dagen efter? Man får gå efter 3 låtar för att hinna med spårvagnen hem (eftersom det är vardag) och man får dessutom betala nattaxa på 30 kronor för att klockan råkar vara efter 12! Kom igen Göteborg, hur många åker hem efter 12 på en vardag? Jo ganska många. Det är ändå ganska många som vill vara ute och njuta av vardagen och gå på konserter. Men snälla banden, snälla artiser, snälla arrangörer, se för fasiken till att spelningen börjar lite tidigare! Jag tror alla hade blivit gladare i längden. Och skyll inte på att "folk har ju inte hunnit komma", se till att folk för fan lär sig och komma i tid! ändra på rutiner. Se till att folk fortfarande kan njuta av konserten och fortfarande komma hem under bra omständigheter! Konsertliv ska inte betyda en trött och bakfull dag på jobbet dagen efter. Nej, jag tycker att det ska kunna lösa sig ändå! Godnatt världen, bakis-och-trött-imorgon-på-jobbet-Hanna-bara-för-att-man-råkade-vilja-se-
Daniel-Lemma-som-ändå-inte-var-särskilt-bra